Det diskuterades olika lösningar på problemet, bl.a:
- USA:s piiiip-variant så fort någon säger något fult (svårt i direktsändning)
- Tvinga journalister att använda ett vårdat språk via förbehåll i anställningsavtal (är en svordom = sparken och vad säger facket i så fall?)
- Liberalisera fullständigt och låta all världens svordomar cirkulera fritt (dåligt för småbarnsföräldrar som försöker lära sina barn ett anständigt och nyanserat språk).
- Låta det vara som det är nu, dvs det händer ibland att någon svär för att ge lite extra tryck åt en fras eller tyckande.
Jag kan inte låta bli att tänka på Robert Aschberg. Han är ju en både prisbelönt och eftertraktad journalist vars tv-program alltid haft höga tittarsiffror. Detta trots att han har en osedvanligt hög frekvens av fula ord i sitt vokabulär. Jag köper helt enkelt inte det gamla uttjänta argumentet "att svära är bara ett bevis på magert ordförråd".
I så fall hade Robert Aschberg inte kunnat prata överhuvudtaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar