En människa som är lyckligt ovetande är ändock lycklig.
Det är bara tragiskt utifrån sett - tragiskt för alla som vet att den lyckliga är ovetande.
Vems ansvar är det att se till att förvandla den lyckligt ovetande till en olyckligt vetande? Måste lyckan förresten försvinna för att vetskapen infinner sig eller kan en lyckligt ovetande förvandlas till en lyckligt vetande?
Kanske är du lyckligt ovetande? Hur skulle du kunna vara säker på motsatsen??
Jag känner mig i alla fall tryggare med kunskap och insikt än utan. Jag har provat motsatsen, så jag vet med säkerhet!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
är det därför du vill dricka kaffe????
SvaraRaderaJag vill väl egentligen alltid dricka kaffe...
SvaraRaderaja du är som mig kaffe närsomhelst....dygnets alla timmar
SvaraRadera