Det ena är ketchupeffekten. Den behöver ingen vidare presentation.
Det andra är väntan på andras ageranden.
Jag har inte bestämt mig för om jag tycker att det här med väntan är bra, dåligt eller likgiltigt. Jag bara konstaterar att så är fallet - att mitt liv ibland stannar upp och tvingar mig att bli sittande i just väntan.
Det kan i och för sig kännas tråkigt ibland att inte kunna jobba vidare i ett visst ärende för att någon annans beslut inte är taget. I vanliga fall lämnar jag det ärendet åt sidan tills jag fått beslutet jag väntat på och jobbar under tiden vidare med något annat. Ibland går det inte att göra något annat istället. Sisådär vart femte år ungefär blir det som det är nu; av alla projekt jag har igång parallellt stannar samtliga av på en gång. Det är lite som att befinna sig i stormens öga. Det är kav lugnt och ont om syre där jag står och runt mig flyger prylar åt alla håll. Prylar som någon annan har kastat och som någon annan måste fånga.
Återigen befinner jag mig i en situation där jag är klar med alla mina åtaganden. Alla beräkningar är klara, besluten fattade, förberedelserna gjorda och jag står med gummidojorna i startblocken... och väntar... på att de andra ska bli klara.
Just för tillfället väntar jag bl.a. på:
- fjolårets årsbokslut för en ekonomisk förening
- att en chefsredaktör ska komma hem från Filippinerna
- fjolårets årsbokslut för ett aktiebolag
- Skatteverkets beslut
- att propositioner för norska junitävlingarna ska komma ut
- bygglov
- att en hantverkare ska komma hem från Uppland
- att en man ska bestämma sig för om hans livsverk är avslutat och kan säljas eller ej
- att en annan man ska svälja sin stolthet och låta mig göra det förbannade provet någon gång - jag har väntat sedan våren 1994
- att en valberedning ska komma överens.
Just nu pågår kreativ stiltje överallt på en gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar