måndag 1 juni 2009

Politiska partier - inte partisk politik

Så har jag då återigen hamnat i en diskussion klädd i taggtråd...

Den här gången handlade det om politik. Förresten, det gör det väl alltid på ett eller annat sätt? Jag tillhör ett parti, alltså förväntas jag tydligen tycka EXAKT som det står i det partipolitiska programmet i VARJE fråga. I flyktingpolitik, arbetsmarknadspolitik, jordbrukspolitik, miljöpolitik, äldreomsorgspolitik, utbildningspolitik.......


Så är det inte. Jag är visserligen inte helt säker - jag känner nämligen inte till hela moderaternas partipolitiska program i minsta detalj. Jag beundrar i sanning den aktiva, producerande moderat som gör det. Om det finns någon. Jag försökte förklara detta för min diskussionspartner, tyvärr utan större framgång.

Jag är en människa - en helt vanlig människa - som äger åsikter, värderingar och tyckanden av olika slag. Jag är lyckligt lottad som har fått växa upp i en familj och i ett land där det är tillåtet att ha det.

I det land (Sverige) där jag är uppväxt råder demokrati. Det innebär bland annat att folket i landet får rösta i olika frågor som rör landets utveckling och därmed politiska situation. Det innebär också att vem som helst av medborgarna får ge sig in i politiken för att påverka det sätt på vilket landet styrs. Det har jag gjort.

I vanlig ordning ser jag mig skyldig att förklara detta snäppet längre. Om alla medborgare som vill ge sig in i politiken skulle forma ett eget partiprogram skulle vi snart få ett oöverskådligt politiskt kaos. Det skulle vara nära nog omöjligt för varje väljare att veta vilken utav alla ensamma politiker som har de åsikter som ligger närmast väljarens egna. Därför har vi i Sverige ett antal olika politiska partier. Det här systemet är bland annat till för att göra politiken överskådlig. Det är INTE till för att påtvinga partiets väljare ALLA åsikter som står i partiets program.

Så, nu har jag förklarat samma sak här som jag försökte förklara tidigare idag. Jag hoppas verkligen att det går att förstå vad jag menar. Jag brukar få beröm för att jag är bra på att förklara och jag kan bara hoppas att den förmågan fungerar även genom detta media.

Slutligen:

Tyck som du tycker, så tycker jag som jag tycker. Oavsett om vi tycker lika eller olika behåller vi våra personliga värden och vi kan fortsätta att tycka om varandra, du och jag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar