Facit för hästänklingar

Alla icke hästintresserade som varit tvingade att sitta i snålblåst och duggregn utanför en paddock eller på läktaren i ett iskallt ridhus för att titta på när någon ska rida vet att det är urtråkigt. Alla som dessutom tvingats göra det när vederbörande rider lektion vet att det är om möjligt ännu tråkigare. Detta eftersom man då tvingas se detta makalöst trista spektakel ackompanjerat av en överengagerad ridlärarröst. Fruktansvärt är det - och bara något man står ut med i egenskap av nyförälskad.

Om man så bara försöker lyssna och förstå vad det är ridläraren pratar om för att hitta någon form av intresse för det kärestan håller på med den största delen av sin fritid så möts man av rena grekiskan. Ryttaren/ryttarinnan kan få order om att:

• sitta mer åt innersidan. (Vilken är inner sida på en häst om inte insidan/magen/inälvorna?)
• byta sittben. (Med vem ska man byta bäckenben under en ridtur?)
• leda åt vänster. (Du har fått lära dig att leda betyder gå bredvid hästen och hålla den i ett snöre, men ryttaren fortsätter att sitta på hästen.)
• öka engagemanget i hästen. (Du vet att hästens hjärna är stor som en valnöt - hur skulle denna hjärna kunna bli engagerad i något?)
• öka samlingen. (Menar idioten som står där i mitten av grusbanan att din nya kärlek ska skaffa en hel samling hästar? I så fall backar du nog ur det här.)
• ge mer eftergift. (Förhandlar ryttaren med hästen och ombeds i så fall ryttaren nu att acceptera ett skambud?)
• förbereda fattningen. (Fattning=grepp/tag. Ska ryttaren förbereda sig för att hålla i sig? Ska de träna på att inte ramla av när hästen stegrar och vill du i så fall se det?)
• ställa hästen i hörnet. (Äntligen något du begriper...ända tills du inser att ridläraren blir mer och mer nöjd för varje hörn ryttare och häst passerar utan att stanna.)
• räkna in galoppsprången, sitta om, leda ut framdelen och byta för ytterskänkeln. (Nu åker du hem.)

Mitt råd till dig som nybliven hästänkling/-änka är som följer: åk med till stallet ett par gånger i veckan i början av er relation för att göra bra reklam för dig själv. Åk inte med varje dag - det är viktigt för din nyvunna kärlek att få prata med sina stallkompisar om dig utan din närvaro. När de första veckorna eller månaderna gått så låt frekvensen för stallbesök succesivt avta. Pratet om dig med stallkompisarna kommer att avta i samma takt som det nykära avtar, oroa dig inte! Om du tycker dig vara hemma för mycket ensam; ta upp någon idrott du hållt på med tidigare, börja med någon hobby eller gå en kvällskurs. I yttersta nödfall; börja rida. Om du skulle tycka att det är roligt kommer ert hushåll nämligen att få mycket större utgifter, så det är bäst om du inte märker att ridning är roligt.

När något halvår eller mer har gått, börja plocka godbitarna i form av att åka med på tävlingar bara de dagar då det är soligt, vindstilla och inte alltför tidiga morgnar. Har du tur och är hyfsat socialt lagd så lär du känna fler bisittare som valt samma strategi. Rimligtvis borde du i så fall ha något gemensamt att prata om med någon av dem.

Nu återstår bara en varning: prata aldrig med din respektives värsta konkurrents respektive. Gör du det så riskerar du att få dåligt humör med dig hem, alldeles särskilt om den värsta konkurrenten hamnar över din kärlek i resultatlistorna.

Lycka till!