Skilda vägar

Om man får förutsätta att makar som gifter sig med varandra nuförtiden älskar varandra lika mycket som makar gjorde förr, så är det väl tur att det finns skilsmässa!?!

Tänk om alla dessa människor som älskar varandra och sedan gifter sig inte hade kunnat skilja sig om de slutar älska varandra?!? Det måste ha varit jobbigt när det var tabu. Jag tror inte på argumenten "folk kämpar för lite för äktenskapet nuförtiden", "folk gifter sig för tidigt" och "många gifter sig av fel anledning".

Snarare är det väl så att det nuförtiden inte är en katastrof om någon blir gravid utanför äktenskapet. Alltså finns det ingen anledning alls - utom just kärlek - att gifta sig? Visst kan det väl tänkas att en och annan i världen gifter sig för pengar eller något annat materiellt, men om man ställer de äktenskapen i relation till de "vanliga" så behöver man nog inte bli så orolig för att folk generellt gifter sig av "fel" anledning.

Väl inne i äktenskapet vore det väl i allra högsta grad osunt att kämpa för själva äktenskapets överlevnad? Det måste vara betydligt vettigare att vara rädd om och kämpa för kärleken i sig. Den kampen påbörjas nog i de flesta förhållanden redan innan bröllopet vilket får mig att kunna kassera uttrycket "folk kämpar för lite för äktenskapet nuförtiden".

Jag är själv oäkting och mina föräldrar levde ihop i 35 år utan att vara gifta, tills döden skiljde dem åt. Detta gör mig stolt!

Slutligen:
Om kärleken är grunden till äktenskapet, så låt för allt i världen folk gifta sig med varandra om de älskar varandra - oavsett om de ser lika eller olika ut mellan benen!

Tack för idag, älska vackert!