Jag, en ensam kvinna, åkte hemifrån strax före tio en mörk och regnig fredagskväll för att möta en muslimsk kille på en enslig bensinstation och göra upp affären. Han fick telefonen, jag fick mina pengar. Färdigt. Ingen diskussion, inget tjafs, ingen misstro.
Bara så att ni vet!
Är man rasist om man känner en rädsla inför en dylik situation?/Q
SvaraRaderaDet tror jag inte! Man är nog bara rädd om sig och särskilt som kvinna kan man nog känna sig ängslig om man ska åka iväg själv till ett obevakat ställe och möta en man :-)
SvaraRaderaJag ville med det här inlägget bara tala om att det går att göra såhär utan att något farligt händer. Det finns så många som tycks tro att "där jävla muslimerna bara hotar, slåss och spränger saker" och jag är så innerligt trött på att höra det! Här har jag femtiotalet läsare varje dag och kan jag påverka dem kanske det når några hundra i slutändan. I så fall har jag gjort ett framsteg!
Nä, jag skulle inte oroa mig varken mer eller mindre om det vore en svensk, en finne, en jude, en asiat, en australienare.
SvaraRaderaJag skulle inte oroa mig oavsett. Skulle inte ens fundera på religiös tillhörighet. Irrelevant.
Kram