Höjda bensinpriser?

Det larmas ganska mycket med jämna mellanrum om att bensinen är så dyr. Man skriver på listor med hundratusentals namn och skickar till diverse politiker och instanser för att få bränsleprisernas utveckling lite bromsad.

Politikerna slåss utan egenintresse (möjligen finns det någon enstaka politiker som är delägare eller har aktier i något bensinbolag?) med Djävulen på ena axeln och självaste Gabriel på den andra. "Hålla folket nöjt" ställs mot "Värna miljön". Det ena tar ständigt ut det andra.

Lisa: "Sverige är ett avlångt land och vi i norr måste ha bil, jag har elva mil till jobbet!"
Marie: "Mina barn måste gå sex kilometer till bussen om jag inte har bil!"
Kent: "Mitt barn är rullstolsburet, jag kan inte ha en Fiat 500!"

Alla argument håller. Det finns ingen som vill sätta in kollektivtrafik mellan Lisas hus och Lisas jobb. Ingen annan åker den vägen och en buss släpper ut mer än Lisas bil. Ingen tycker att Maries barn ska gå en långpromenad till bussen varje skoldag i nio år. Ingen tycker att Kent ska lasta sitt handikappade barn på taket. Men; Lisa, Marie och Kent kan välja bilar som passar deras behov OCH är bra för miljön, dvs drar lite bensin. Det gör de troligen om de märker att sådana bilar är billigast för dem. Den privatekonomiska skillnaden mellan miljövän och miljöbov blir ju krasst sett större ju dyrare bensinen är.

För bara några år sedan gick en biltrend genom Sverige. "Alla" köpte en SUV. Samtidigt gnällde "alla" över bensinpriserna. Jag får inte ihop det! Om det skulle bli svindyrt att värma upp huset - skulle du då klä på dig mer och isolera huset lite extra eller skulle du gnälla över ökade priser på vinterkläder? Om sophämtning skulle bli jättedyrt - skulle du då återvinna och kompostera mer och eller skulle du skriva beklagliga insändare om Renova?

Varför fungerar det svenska folket på detta märkliga sätt? Varför inte lösa sitt problem så gott man kan? Min bensinräkning är ju mitt problem, inte Fredrik Reinfeldts!

Fortfarande är hälften av alla bilresor kortare än fem kilometer.

Om man som politiker vill främja folkets välmående, minska hjärt-kärlsjukdomar, minska miljöfarliga utsläpp och skapa en folkrörelse för mer kroppslig aktivitet så kanske man borde subventionera inköp av cyklar, inte bilar?