Sitta still och vara tyst?

Jag har ju, som de flesta av er läsare nog vet vid det här laget, tänkt ge mig in i kommunpolitiken i Kungälv. Det ska bli roligt att kunna påverka samhället, det ska bli roligt att få lära känna nya människor med nya åsikter och det ska bli roligt att få ta del av denna nya värld. Det roligaste blir nog att känna att jag har en chans att påverka och att göra en förändring som förhoppningsvis gör att invånarna i Kungälv kan få en lite bättre vardag.

Det känns särskilt kul - rent personligt - att ha tagit beslutet att träda in i den politiska världen eftersom jag under min uppväxt bombarderades med budskap som "äh, politiker bara ljuger", "de bara lovar en massa saker inför valet", "politiker kan aldrig stå för vad de säger", "de pratar så luddigt så ingen fattar" och liknande uttryck som tyder på bristande förtroende. Jag tänker inte bli en sådan politiker. Jag tänker tala klarspråk. Jag tänker säga vad jag tycker och jag tänker stå för vad jag tycker. Det är kanske lite obekvämt för de som ska lyssna på vad jag säger. Särskilt om de som lyssnar tycker tvärtom och inte säger vad de tycker. Alltså kan det finnas både "motståndare" och partikamrater som vill försöka tysta mig. Och tänka sig - det har redan hänt! Idag skulle jag ha varit på den första kandidatutbildningen, men jag kunde inte ta ledigt på så kort varsel så jag får gå på nästa tillfälle istället. Längre än så är jag inte kommen i min politiska karriär och det tror jag säger en hel del. Ändå har jag alltså mött försök att bli nedtystad. Försök som var förklädda till god vilja.

"Om du nu blir invald i något sammanhang och får sitta med och besluta om något ska du nog ägna en mandatperiod åt att sitta med och lära dig hur det funkar. Det är nog klokt att inte göra för mycket väsen av sig i början...."

En mandatperiod????
FYRA ÅR???

Jag undrar just om jag skulle få fortsätta på ett nytt jobb om jag ägnade provanställningstiden åt att sitta still och vara tyst för att lära mig hur det funkar. Den tiden är oftast sex månader.