Kodspråk

Jag har ju tidigare varit inne på det här med ordbruk och bokstavsskötsel. Läran om att vårda och nyansera sitt språk är något som ligger mig varmt om hjärtat.

Titt som tätt hittar jag skrivna tecken i min omgivning som för mig - som är en urbota språknörd - är omöjliga att förstå. De är kryptiska krumelurer i ologisk ordningsföljd som verkar ditkastade från någonstans långt bort. Jag tror att det är ett skriftspråk uppfunnet av dagens klipska ungdom. Några av dessa kombinationer av tecken har jag ändå lyckats klura ut betydelsen av.

Välkommen till mitt lilla lexikon!


:-) glad gubbe (kallas även smiley av de som inte känner till det svenska begreppet).

:-( arg gubbe (kallas även arg smiley av de som inte känner till att smiley betyder glad gubbe och att arg smiley således betyder arg glad gubbe).

;-) gubbe som blinkar (kallas även smiley som blinkar - enligt förutsättningarna ovan).


Jag gör ett litet avbrott i mitt lexikon här för att tala om att det finns otaliga gubbar med olika miner. De används alla för att skicka en bild som ska visa den digitala mottagaren vilket ansiktsuttryck avsändaren för ögonblicket har. Främst används detta av personer som saknar förmågan att le i verkligheten, eller av personer som saknar förmågan att synas i verkligheten och istället väljer att leva sina liv i digital form.


Vidare kan tecknen se ut som följer:

&#z£ jämställs med många fula ord i sträck. Ganska välkänt på många håll, används sällan idag.

<3 betyder inte "mindre än tre" som det gjorde när jag gick i skolan utan "hjärta" eller "älska". Missbrukas således ofta.

XP är inte ett av windows operativsystem utan en gubbe som kniper med ögonen och samtidigt sträcker ut tungen i ena mungipan.