Jag vet, jag vet!!

Detta är fortsättningen på förra inlägget.

Eller jo, förresten, jag vet oftast vad det beror på när jag tänker efter. Det beror på olika saker från gång till gång. Det kan vara så mycket. Tur att det händer mig så sällan! Eller är det kanske skicklighet?

Vissa gånger har jag envetet bitit fast vid att någon är snäll och omtänksam. Jag märker inte hur människan långsamt raserats förrän jag plötsligt står där med ett känslomässigt kalhygge framför mig. Andra gånger har jag bara fortsatt att tycka att en plats är vacker, men glömt att titta på hur det egentligen ser ut. När så någon kommer och talar om för mig att smultronstället har förvandlats till rivningstomt så vaknar jag till, öppnar ögonen och inser att personen har rätt. Någon gång har jag trott att en händelse ska vara så fantastisk att jag kommer att vara som en annan människa efter upplevelsen. Naturligtvis är det inte så. Jag är fortfarande jag; missbrukare av både majonnäs och nikotin, obotlig tidsoptimist och med ärr över hela benen sedan ungdomens och hästarnas galenskaper.

Besvikelsen försvinner fort och snart står jag där igen, med tårna stadigt nedgrävda i myllan. Allt vi upplever finns ju i verkligheten - och den är krass! Det är så behagligt att vara en människa som sällan blir besviken! Jag är glad att jag för det mesta spatserar genom livet med hjärnan påslagen, känslorna inkopplade och synen noggrannt rengjord från myter och andra föroreningar.

Det blir sällan som jag tänkt mig och det är en av de största tjusningarna i mitt liv. (Läs tidigare inlägg om detta) Jag gillar spontanitet och överraskningar. Jag slutar aldrig leva i nuet bara för att jag ser fram emot saker, men jag använder tanken på det som komma skall som en flykt från verkligheten när jag torkar golv eller diskar. Mitt liv blir helt enkelt roligare att leva om jag tänker på en kär vän när jag diskar än om jag i själ och hjärta koncentrerar mig på disken.

Med min obotligt positiva syn på livet ber jag dig att fortsätta förvänta dig saker. För vad vore jul utan advent? (Om du inte gillar julen - byt ut "jul" mot "sommar" och "advent" mot "vår".)

Med ett leende!

/U.