söndag 1 januari 2012

Nyårsfirande i lösdriften

Förra nyåret var det första nyåret jag hade hästar hemma på lösdrift i Sverige . Det var massor av snö, lite halt på sina ställen i hagen och fyra av sju hästar skulle uppleva sina första fyrverkerier under utevistelse. Jag var aningen orolig men det visade sig gå bra. De travade några varv i hagen, någon enstaka galopperade några steg. Mest såg de till att hålla sig nära varandra och hela tiden ha en flyktväg öppen. Fyrverkerierna pågick under en dryg halvtimma och bara några minuter efter att det tystnat var hästarna vaksamma men stillastående och lugna.

I år var det annorlunda. Smällarna började ljuda redan före skymningen, hunden blev orolig och jag gick mellan köket och lösdriften en gång i halvtimman för att hålla koll på hästarna. Inte en kuse brydde sig så framåt sjutiden drog jag ner besöken till en gång i timman.

De första raketerna sköts upp strax efter halv tio och när jag såg dem genom köksfönstret gick jag ut igen - bara för att mötas av frustande hästar som letade efter något gott att äta i ligghallens halm. En låg och sov så jag antog att de inte sett fyrverkeriet eftersom allihop var inne. Jag gick hem och tog en kopp kaffe till i väntan på att det skulle braka lös på riktigt. Redan före elva var det igång igen. På med kläderna för säkert femtonde gången den kvällen. Irritationen över vuxna människor som inte tycks förstå att årsskiften sker vid midnatt hade nu stigit till en närmast bisarr nivå. Med en skakande hund inknölad under jackan gick jag ut igen - bara för att upptäcka att jag med min ankomst skrämde fyra sovande hästar mer än vad fyrverkerierna redan gjort. De två som inte låg och sov stod ute och kliade varandra. Jag gick hem igen, glad över att nästa gång jag skulle behöva gå ut åtminstone skulle bli den sista gången.

Bara för sakens skull gjorde jag en ljudinspelning den sista gången jag var ute för att kunna beskriva hästarnas reaktioner i efterhand. Nämnda ljudinspelning följer i nedtecknat format.

23.39 Jag ställer mig utanför grinden. Pelle äter, de andra fem står ute och slöar.
23.40 Hia kommer och hälsar.
23.41 En raket skjuts upp 700 meter bort. Avokado höjer huvudet, Hia har hälsat klart och går tillbaka. Dayson går runt Hia för att se bättre.
23.42 Alla står stilla.
23.43 Det skjuts raketer på fyra ställen i närheten. Alla står stilla.
23.44 Pelle märker att jag har kommit och tror att han ska få kraftfoder.
23.45 Raketerna är nu oavbrutna och på mellan fem och tio ställen inom synhåll. De närmaste är 200 meter bort. Alla står stilla.
23.46 Hia går in och går ett varv i ligghallen. Han tar med sig en tugga hö på vägen tillbaka.
23.47 Kelvin tar Hias hö ur munnen på honom. Hia biter Kelvin.
23. 48 Alla står stilla.
23.49 Alla står stilla.
23.50 Alla står stilla.
23.51 Pelle ledsnar på att inte få något kraftfoder och går tillbaka till höet.
23.52 Senne går till vattnet. Dayson travar ifatt och säger åt Senne att han inte får dricka ur den vänstra vattenkoppen. Senne går till den högra vattenkoppen och Dayson går tillbaka.
23.53 Avokado vill leka och biter Kelvin i frambenet.
23.54 Senne har druckit klart och kommer tillbaka till de andra. Avokado tvingar även honom att leka.
23.55 En ny sorts raket lyser upp hela himlen. Hia gnäggar och lyfter huvudet. Dayson samlar flocken lite tätare.
23.56 Senne kissar. Dayson går och hämtar Pelle.
23.57 Hia, Kelvin och Avokado kissar också.
23.58 Fyrverkerierna eskalerar, jag räknar till 21 platser och undrar om hästarna inte borde bli oroliga. Dayson vallar flocken ett varv runt höhäcken i kolonn med tre, bog vid bog. Vilken yrkeskavallerist som helst hade varit stolt!
23.59 Pelle vill gå tillbaka och äta. Dayson hindrar honom. Hia höjer huvudet och ser lite spänd ut. Kelvin krubbiter på en stolpe.
00.00 Alla står stilla.
00.01 Alla står stilla.
00.02 Alla står stilla.
00.03 Hia byter plats. Avokado går efter och ställer sig bredvid Hia.
00.04 Pelle vrider på huvudet. Hia tar med sig flocken och går ut i lerhagen och tillbaka igen.
00.05 Pelle och Hia bajsar. Hia byter plats.
00.06 En raket skapar dagsljus och Dayson tvingar alla att trava femton meter. Senne dricker igen.
00.07 Senne går tillbaka. Hia byter plats. Dayson går ett varv runt höhäcken.
00.08 En till raket gör dagsljus. Avokado tar ett steg åt sidan. Killen suckar och går till höet. Man hör ett festande gäng skåla och hästarna tittar ditåt.
00.09 Hia går ut i lerhagen och stannar fem meter från flocken
00.10 Hia går tillbaka till flocken. Kelvin krubbiter på en stolpe.
00.11 Närmsta grannarna startar sitt fyrverkeri. Alla står stilla. Jag får ett sms.
00.12 Hia biter Senne eftersom han inte flyttar på sig tillräckligt fort. Senne suckar och går två steg framåt.
00.13 Det är fyrverkerier på elva ställen inom synhåll. Jag går in i hagen och kollar om båda vattenkopparna fungerar. Alla hästar följer efter.
00.14 Hia vill bli kliad. Kelvin, Pelle och Dayson ställer sig på kö bakom.
00.15 Jag kliar Hia och Kelvin. Dayson dricker.
00.16 Jag kliar Pelle och Dayson. Kelvin kliar sig på dörrmattan.
00.17 Fyrverkerierna börjar avta, det är bara sex ställen som skjuter raketer nu. Alla står stilla.
00.18 Dayson, Hia och Avokado går in i ligghallen.
00.19 Kelvin dricker.
00.20 Pelle och Senne går in i ligghallen. Hia går ut och kliar sig på dörrmattan.
00.21 Pelle rullar sig i halmen.
00.22 Kelvin går in i ligghallen. Avokado går ut och äter.
00.23 Fyrverkerierna slutar. Kelvin rullar sig.
00.24 Alla står stilla.
00.25 Alla står stilla.
00.26 Alla står stilla.
00.27 Kelvin går och lägger sig.
00.28 Dayson går och lägger sig.
00.29 Dayson reser sig för att hämta in Hia i ligghallen och lägger sig igen.
00.30 Senne går och lägger sig. Jag går hem.

Sammanfattningsvis kan det om min hästflock sägas att när det under 42 minuters tid oavbrutet avfyras raketer inom 700 meters radie från ligghallen så travar de sammanlagt omkring 15 meter var. Sju minuter efter att sista raketen har skjutits upp är dessutom tre av sex hästar så avslappnade att de väljer att lägga sig ner. Om jag jämför det beteendet med hur det brukar se ut i boxen hos de hästar jag har mockat åt på nyårsdagen så kan jag inte bli annat än stolt över min flock och glad över att jag valt att låta dem leva ett riktigt hästliv. I det livet mina hästar lever har de själva bestämt vem som har ansvar för vad, vem som ska hålla vakt och vem som talar om när något är farligt på riktigt.

Jag kommer alltid, så länge jag har lösdrift, att fira tolvslaget hos hästarna. Fast nästa år bjuder jag in till middag vid långbord i ladugården för vänner och inackorderingar. Klädsel: Scooteroverall. Välkomna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar