Hästrasism del 1: fjordhäst

Titt som tätt hamnar jag i diskussioner om olika hästraser, varför vissa raser anses vara bra eller dåliga och varför vissa ryttare väljer vissa raser framför andra. Min roll i det hela har blivit att jag försvarar raserna som många andra ser på med smått rasistiska ögon. Samtidigt tvingas jag förklara för vissa entusiaster att allt inte är så bra som det kan verka. En av raserna som ofta blir utsatta för orättvis kritik är fjordingen.

Kritikerna säger att de är långsamma, feta, envisa och tråkiga i temperamentet. Det talas också om att de är dåliga som ridskolehästar, att de skaver av sina ryttare mot trädstammar och staket, vänder i hörnen och att de bits. Entusiasterna säger att de är tåliga, starka och snälla.

Denna gula hästras härstammar från Norge, dit den kom i form av Przewalskis häst för runt 2000 år sedan. När man skulle börja odla de magra och steniga jordarna i Norge behövdes en uthållig häst. Eftersom man inte hade nog med fett bete på de karga sluttningarna kom bara de mest lättfödda (lättfödd=blir lätt fet, klarar sig med lite mat) hästarna att överleva. För att klara sig i Norges klimat krävs en frisk och motståndskraftig häst. De som blev förkylda av kalla, fuktiga och salta vindar från havet dog. Därmed var grunden lagd till dagens friska fjording. Den har alltså blivit väderbeständig (ungefär som Jotuns utomhusfärg Demidekk Optimal) och energieffektiv (som Toyota Prius). Dessa egenskaper verkar kritiker och entusiaster faktiskt vara överens om. Det som skiljer entusiaster och kritiker åt är huruvida de tycker att en viss egenskap är god eller inte.

Fjordingar är dessutom snälla, precis som entusiasterna säger. Det är inte specifikt för fjordingar, men används gärna som argument av entusiasterna när de tvingas in i ordväxlingar med motståndare.

Personligen tycker jag om fjordingar. Jag har haft fem stycken som arbetskamrater på ridskolor, tre av dem var respektive ridskolas bästa häst. (Observera att kraven på en ridskolehäst inte ska jämföras med krav på en privatägd dressyrhäst, kraven på ridskolehästen är både annorlunda och betydligt högre). Jag har aldrig sett en fjording varken skava av sin ryttare mot något eller vända i ett hörn, vilket får mig att vara ganska säker på att det inte är rastypiska beteenden. Jag har däremot blivit fastklämd mellan häst och ridhussarg av en halvblodshäst e. Roderik - Caracas**.

Fjordingar bits, det är helt riktigt. Att mata hästar ut handen skapar det beteendet, oavsett av vilken ras hästen är.

Fjordingen har lätt för att dra vagnar, klättra och gå i oländig terräng, men den har inte lika lätt för att galoppera. Den har helt enkelt lättare för samma hastighet i trav. Om man väljer att dressyra på en norsk guling, bör man vara medveten om att det kommer att ta längre tid innan man når ett visst resultat med en sådan häst än med ett dressyravlat halvblod. Väljer man ändå att dressyra tävlingsmässigt med fjordingen kan jag bara tycka att det är talande vad det gäller ryttarens ambition och vilja. Jag menar...vem lägger ner tid, pengar och arbete på en häst som har svårt för sig om man inte själv verkligen vill och tycker att det är roligt?!

Åsa Godin och Zebulon

Väljer man att hoppa tävlingsmässigt med en fjording hoppas jag för ryttarens skull att den gula är under ponnymåttet. I så fall klarar den sig som regel ganska bra hela vägen i de lätta klasserna (upp till 110 cm höga hinder). Är den stor häst blir det svårare eftersom de oftast är kortgalopperade. Någon gång har jag hört att fjordingar river oftare än andra hästar. Vem som än sa det har aldrig bevittnat Huldre in action. Huldre var en fjording som bodde i Sörmland på 80- och 90-talen. Han skulle vara drygt 35 år om han levde idag...det kanske han gör förresten. Fjordingar lever ganska länge. När Huldre var med slogs de andra ponnyryttarna om andraplatsen. Han var en hjälte. Jag minns inte ens namnet på någon av hans konkurrenter, men honom glömmer jag aldrig.

Min sista kommentar om fjordingen är att jag är formligen förförd av färgen.

Jag vill ha en gul häst!

PRE...Border Collie...Formula 1

Xaloc V, ägd av C. Jacobsson

Pura Raza Española; PRE, eller rakt översatt "Renrasig Spansk Häst" är som namnet säger en ras från Spanien. Rasen har en intressant och ganska rolig historia bakom sig.

Kung Felipe II av Spanien beordrade år 1567 att en ny hästras - den perfekta hästen - skulle skapas. Vad som egentligen var den perfekta hästen fanns omsorgsfullt beskrivet sedan tidigare. I den grekiska mytologin. Där fanns nedtecknat att den perfekta hästen bl.a. skulle vara vacker, uttrycksfull och ha ett ädelt temperament. Tidens ideal gjorde dessutom att den helst skulle vara vit men aldrig röd (fux) och att den i sann barockanda skulle ha runda former.

Kung Felipe II beordrade inköp av 1 200 ston som skulle sättas i avel för att skapa den nya, perfekta hästrasen. Han gav detta uppdrag till Diego Lopez de Haro. Det var tydligen svårt att finna så många fina ston så man fick slutligen nöja sig med 625 individer som hade tillräckligt goda egenskaper. Dessa ston sattes alltså i selektiv och systematisk avel. Genom århundradena har denna avel fortsatt på samma värdegrund som Kung Felipe II en gång skapade. Rasstamboken upprättades i sitt nuvarande skick år 1789. PRE är alltså en av världens mest väldokumenterade raser; det sägs att man ska kunna läsa sig till härstamningen ända bak till 1500-talet på vissa (eller var det alla?) individer. Faktum är att rasen PRE är världens genom tiderna största genetiska projekt, fast det visste inte Felipe II när han startade det hela...

Naturligtvis har även denna ras, precis som alla andra hästraser, påverkats en del av tidens influenser, krigföring, bråk i kungahusen och begränsad ekonomi. I det stora hela har ändå aveln gått ut på en enda sak; att skapa en häst som är bäst på att tjäna människan. Som Border Collie-aveln ungefär, fast utseendet har haft större betydelse. Det är rätt tänkt av avelsledarna, tycker jag, eftersom utseende/kroppskonstruktion är direkt kopplad till prestation bland hästar.

Det är fantastiskt att man kan lyckas med så målmedveten avel under så lång tid! MEN - en ras som avlats av proffs är ämnad för proffs. Detta är ingen hobbyryttar-ras, åtminstone inte om man vill få tillgång till den potential som man byggt in i modellen genom århundraden av utvecklingsarbete. Låt mig förklara - i sedvanlig ordning genom att jämföra!



1. Ett behov/problem uppstår:

• Fårflockar sprider ut sig.
• Häst och vagn är ett för långsamttransportmedel.

2. Man löser problemet:

• Hundar används för att hålla ihop fårflocken.
• Bilen uppfinns.

3. Man förbättrar sin uppfinning:

• Avel bedrivs på de hundar som vallar bäst.
• Fotogen byts mot bensin.

4. Man finjusterar sin uppfinning:

• Avel bedrivs på de individer som vill lyda människan, springer fortast och vallar självmant.
• F1-bilar byggs och bränslet förfinas ytterligare.

5. Man utvecklar handhavandet:

• Man låter proffs leda hundarna.
• Man låter proffs köra bilarna.

Det är nog välbekant för de flesta att en vallhund vallar bäst (och rätt saker) om den leds av någon som vet hur man styr hunden. Det är nog lika välbekant för lika många att en F1-bil går bäst (och håller sig kvar på banan) om den körs av någon som vet hur man styr bilen. För att ta sig dit - till den kunskapen - krävs träning.

Låt mig återgå till PRE. Behovet som uppstod innan Kung Felipe II startade aveln var bl.a. adelsherrarnas brist på imponerande faktorer (Ja, hästvänner! Det finns fler syften än så, detta är bara ett av alla syften). Man löste problemet genom att plocka fram 625 ston som hade de efterfrågade egenskaperna; bl.a. höga knälyft som ju ser spektakulärt ut och imponerar på andra adelsherrar, och sätta dessa ston i selektiv avel. Man förbättrade sin uppfinning genom att bara behålla de avkommor som visade sig vara bättre än föräldrarna. Övriga såldes eller gavs bort som gåva till andra kungahus(!). Man finjusterade sin uppfinning genom att avla bara på de individer som var ridbara (samarbetsvilliga) och hade lätt för att utföra de önskade dressyrrörelserna. Man utvecklade handhavandet genom att låta erfarna beridare utbilda de unga hästarna. Rekryterna fick lära sig att rida på gamla, välskolade hästar.

Jag är en vanlig bilförare utbildad för att köra på svenska vägar. Om jag försöker använda hela potentialen i en F1-bil kommer den att bli skrot. Den kommer inte själv att säga ifrån på något tydligare sätt än att den skriker när jag med obefintlig finkänsla vidrör gasen. Detta eftersom den är ett dött ting utan egna känslor och värderingar.

Om en vanlig hundägare utan specialkunskaper försöker använda hela potentialen i en Border Collie kommer den att valla både dagisbarnen som är på utflykt och grannarna som är på väg till jobbet. Dessutom blir den nog olycklig p.g.a. otydligt ledarskap och därmed kanske aggressiv eftersom den har en egen vilja, men den går att hantera. Den väger trots allt bara runt 20 kg.

Om en hobbyryttare utan större kunskaper försöker använda hela potentialen i en PRE kommer den att hoppa och studsa, men inte som den var ämnad utan i okontrollerade former. Dessutom blir den nog olycklig p.g.a. dåligt ledarskap (på hästryggen är dåligt ledarskap samma sak som ofina och/eller motsägelsefulla hjälper) och därmed kanske aggressiv eftersom den har en egen vilja. Den kommer inte att gå att hantera på ett säkert sätt eftersom den väger runt 500 kg.

Om jag kör en F1-bil långsamt går det säkert bra, om en okunnig hundförare tar ut en Border Collie i koppel går det säkert bra och om en vanlig hobbyryttare rider en PRE utan att försöka göra krumelurer kommer det också att gå bra. Problemet med PRE är att det är så lockande att göra krumelurer. Alldeles särskilt då för den orutinerade ryttaren, som troligen aldrig har varit i närheten av krumelur-ridning på andra hästar.

Se alltså till att tänka efter före innan du skaffar en sådan häst! De är dyra eftersom de har mycket potential och har du inte förmågan att utnyttja hela potenialen kommer du att få betala för något du inte kan använda. Har du inte tillräckligt med självkontroll för att hindra dig själv från att försöka få hästen att göra krumelurer utan att du och hästen är ordentligt förberedda för det bör du definitivt välja en annan ras!

Besitter du däremot egenskaperna självkontroll och ödmjukhet önskar jag dig å det varmaste lycka till med din häst. Du kommer att genomgå en fantastisk resa tillsammans med din häst!

Baklängesliv

Jag tycker att livet borde levas baklänges...

Man skulle börja med att dö så man har det överstökat. Sedan vaknar upp på ett vårdhem och får det bättre för varje dag. Man blir piggare, starkare och smidigare och till sist mår man för bra och är för frisk för att få bo kvar. Man flyttar till eget boende som man redan har betalat alla lån på och man får pension. Efter ett antal år börjar man arbeta. På den första arbetsdagen får man en guldklocka. Så arbetar man i 40 år tills man är ung nog att dra sig tillbaka från arbetslivet. Man festar, reser och umgås mycket med roliga vänner. Så börjar man skolan när man redan kan läsa, blir barn igen, leker, lever helt utan förpliktelser tills man blir en baby. De sista nio månaderna tillbringas flytande runt i fridfull lyx. Där är centralvärme och roomservice och det blir mer och mer plats för var dag som går. Slutligen lämnar man världen i en orgasm.

Förenklad vardag

Jag har hittat en lösning som ska ge mig mer fritid! Det ni! Problemlösaren som ska hjälpa mig i min vardag heter visma och säljer mjukvara för företag.

Det finns många sådana företag och de har många bra lösningar. Skillnaden mellan visma och de (flesta i alla fall) andra är att man hos visma kan abonnera på en bokförings- och faktureringstjänst till en årskostnad. Det innebär att programmet alltid är uppdaterat för att passa ihop med nya regler som gäller för oss företagare, bl.a från Skatteverket. Att hålla mig uppdaterad om alla dessa regelförändringar har hittills kostat mig väldigt många timmar varje år. Nu slipper jag det - snacka om att kunna köpa tid på nätet!

Det finns en till riktigt bra sak, som gör att jag kan tagga det här inlägget med "miljö". Man laddar ner programvaran - inga resor behövs, inga DVD-skivor behövs, inget pappomslag runt DVD-skivan, ingen tryckt bruksanvisning, ingen vaxad ytterkartong i fina färger, inga skyddande hårdplasthöljen och inget cellofanomslag.


Jag har en automatisk dammsugare också - den förenklar mycket!
Och ett blåtandsöra som jag kan prata i samtidigt som jag mockar.


Lev enkelt, vänner! Det är mycket lättare än att leva krångligt...

Faktum leder till rätt person på rätt stol

Om man lever i verkligheten, och det gör de flesta jag känner, bör man emellanåt reflektera över hur verkligheten man lever i ser ut och fungerar. Det gör inte alla jag känner.

Så här tänker jag mig att det fungerar: Man har ett antal lite obekväma faktum i sitt liv, som man rimligtvis borde må bäst av att acceptera. Man har dessutom ett antal lika obekväma faktum i sitt liv, som man rimligtvis borde må bäst av att INTE acceptera som de är. Låt mig förklara med ett par exempel..

Jag är kvinna och har den obekväma storleken 42 i skor. Obekvämt är det eftersom damskor normalt tillverkas i storlek 36-41. Att jag har så stora fötter bör jag välja att acceptera eftersom mina fötter (och resten av min kropp) mår bäst av att gå omkring i skor av rätt storlek. Alltså får jag avstå från fräcka damskor om jag inte lyckas hitta dem i större storlek, vilket brukar vara en både dyr och omständlig process.

Jag har ett tomt frysskåp. Det är ett obekvämt faktum eftersom det är både dyrt och tråkigt att fylla frysen. Detta faktum bör jag välja att inte acceptera eftersom motsatsen skulle innebära att jag inte har något att äta.

Okej, så långt tror jag att alla hänger med. Det är härifrån jag vill gå ett steg längre.

Jag har valt att acceptera att mina fötter är större än damskornas standard. Om jag vill ändra på den verklighet jag lever i här kan jag ge mig in i skobranschen och börja sätta press på skotillverkarna för att de ska göra större skor. Tillverkarna kommer säkert att göra det om det kan bevisas att de kan öka sin lönsamhet genom att göra större storlekar. Efter ett antal turer mellan återförsäljare, grossister, generalagenter, mönsterritare och tillverkare skulle det i så fall säkert inom några år finnas snygga skor i storlek 42 för en rimlig peng på den svenska marknaden.

Jag har valt att INTE acceptera ett tomt frysskåp. Eftersom jag vill ändra på den verklighet jag lever i här åker jag till affären och handlar mat som jag sedan lägger i frysen.

Så, nu har jag tydliggjort detta med två exempel. Du ser ju själv att det är lite olika omständligt att förändra olika faktum man har att leva med i sin verklighet.

Okej, jag tror att alla är med så långt också. Jag tar det ytterligare ett steg längre.

På vägen fram till ditt hus åker bara du. Det finns en stenbumling i vägrenen 500 meter från huset. Det första året du bor där har du en cykel. Det andra året har du en smal bil som kan åka förbi stenbumlingen. Det tredje året har du en bred bil som inte kommer förbi. Det fjärde året har du kvar den breda bilen och ena benet i gips så du kan inte gå. (Den stora bilen är automatväxlad och det brutna benet är ditt vänstra.)

Hur/när planerar du att agera för att förenkla din vardag?

1. Du spränger stenen det första året eftersom du kommer att skaffa en bil snart.
2. Du spränger stenen det andra året eftersom du tror att nästa bil kommer att vara för bred för att komma förbi.
3. Du spränger stenen det tredje året eftersom du ledsnar på att parkera vid stenen och gå till huset.
4. Du lejer bort sprängningen av stenen det fjärde året eftersom du inte varken kan gå de sista 500 metrarna till huset eller hantera sprängmedel med ditt brutna ben.

Jag tror att person nummer 1 är bättre på att förutse och skapa lösningar på eventuella framtida problem än person nummer 4. Man brukar kalla en sådan person för visionär eller entreprenör. Jag tror att person nummer 4 är betydligt bättre på att bevara gamla rutiner än vad person nummer 1 är. Man brukar kalla en sådan person för förvaltare. Dessa två personer har alltså olika egenskaper, de har olika sätt att se på samma problem, de värderar och resonerar olika och de är bra på olika saker.

Om man vill använda olika människors olika egenskaper på bästa sätt i yrkeslivet tror jag att man gör klokt i att placera varje individ på en position där hans eller hennes egenskaper kan nyttjas bäst. Placera visionären/entreprenören på utvecklingsavdelningen och sätt förvaltaren på underhåll, helt enkelt! Jag är ganska övertygad om att det också skulle hjälpa varje person i arbetsgruppen att trivas på jobbet. För visst måste det väl vara så att personliga egenskaper gör att man är mer lämpad för vissa positioner än andra!?!

Tyvärr lever en seglivad och trögflytande myt kvar i Sverige. Den kan kallas "Chefer Och Ledare Är Viktigast För Verksamheten". Den går armkrok med uppfattningen "Det Är Ett Mål För Alla Att Klättra Närmare Chefsposten Ju Fler År Man Har Jobbat På Ett Och Samma Ställe".

Saknad

I mitt liv har det passerat väldigt många människor, troligen betydligt fler än i de flesta 31-åringars liv. Det beror nog mest på tre saker:

1. Jag har ett jobb som innebär att jag träffar många människor.
2. Jag har bott och jobbat på många olika ställen.
3. Jag är väldigt social och "lättpratad".

Vissa av de människor som jag har lärt känna har berört mig mycket, andra mindre. Vissa var jag säker på att jag skulle komma att sakna när jag hade flyttat till nästa ställe. Oftast blev det så, men inte alltid. Jag vet inte om det är så för andra människor, men för mig är det så. Jag blir ibland förvånad över att sakna en människa mer eller mindre än vad jag tidigare hade trott. Jag vet inte om detta med saknad egentligen kan användas som kvitto på om man har blivit berörd eller inte.

Det där med saknad är förresten också märkligt - vem man saknar och inte till exempel. Min allra bästa kompis, "L", som jag kan dela allt med, bor på andra sidan Atlanten. Vi träffas en halvtimma varje år över en kopp kaffe på Landvetter innan hon lyfter för ytterligare ett år i Det Förlovade Landet i väster. Henne tänker jag på i princip varje dag, men jag saknar henne inte. Antagligen för att jag vet så väl att hon står så stadigt på sina egna ben, varför det nu skulle ha någon betydelse?

En annan väldigt god vän, "K", saknar jag ofta trots att hon inte står mig riktigt lika nära som "L" gör. Dessutom träffar jag henne åtminstone ett par gånger i månaden, oftast några timmar i sträck. Är det vanan att få träffa henne så ofta som gör att jag börjar sakna henne?

Innan du läser vidare vill jag bekänna att jag har använt ordet "liksom" i nedanstående stycke på ett sätt som inte överensstämmer med de svenska språkreglerna. Det är min mening att använda ordet på det sätt jag har gjort eftersom jag vill understryka det stilistiska snittet. Ha!

"M" har jag ofta tänkt på, men inte haft kontakt med på många år förrän alldeles nyligen. Ofta har jag saknat honom. Tyvärr har han en förmåga att liksom upphöra att existera på jordens yta emellanåt. Då finns inga telefonnummer någonstans och ingen vet var han bor eller vad han gör. Han kan till och med försvinna från träffar på Google - fascinerande, inte sant?!? Nu, när vi efter åtta år av stiltje har fått kontakt igen saknar jag honom mer än någonsin.

"T" tänker jag på titt som tätt. Vi har inte hörts av på snart tolv år och jag undrar så hur hon mår och vad hon gör. Samtidigt kan jag inte låta bli att undra om vi verkligen skulle ha något att prata om om vi skulle ses idag. Jag kan inte påstå att jag saknar henne, men jag bryr mig väldigt mycket om henne och hon betyder väldigt mycket för mig.

En människa som jag saknar ganska ofta är "S". Ibland händer det att jag inte orkar träffa eller ringa henne. I så fall gör jag inte det. Jag tycker jättemycket om henne och hon står mig väldigt nära, men på något sätt tar det lite energi att umgås med henne. Det är konstigt, men det är så för mig. Jag tror förresten att det finns någon form av tabu i det ämnet. Jag tror att man inte får tycka så. Eller... jag menar... man får nog inte låtsas om att man känner så. Eller... jag menar... man får tycka och känna vad f*n man vill i det ämnet så länge man inte låtsas om det. Eller???

En människa som jag en kort period hade en sval, yrkesrelaterad och ytlig relation till är "D". Jag hade ingen aning om att han skulle beröra mig som han gjorde. Jag undrar varför jag inte upptäckte det förrän senare, när vi inte längre träffades i jobbet. Nu har jag hittat honom på Facebook och har bestämt mig för att jag ska åka buss bara för att hoppas på att just han kör just den bussen som jag åker med.

Ibland när jag blir påmind om situationer och platser kan jag komma att tänka på en människa som jag fullständigt glömt att jag en gång lärt känna. Då brukar jag skämmas.

Är det någon som känner igen sig?

Släck!

Idag är det Earth Hour, organiserat av wwf. Allt du behöver göra för att delta tillsammans med en miljard andra människor och företag/organisationer är att hålla alla elektriska ljus släckta mellan kl. 20.30 och 21.30 ikväll.

Jag har aldrig tidigare deltagit i en aktivitet med så många deltagare. Har du?

Jag släcker för miljön ikväll. Släcker du?

Vårtecken

Jag sällar mig till medierna där det nu ständigt efterfrågas bilder och annat på vårtecken. Anders ringer in till lokalradiostationen och berättar att han sett en myra, Pernilla mms:ar ett bevis på att citronfjärilarna har vaknat till GT, Sofie mailar bilder på tussilago till någon kommuns hemsida. Jag publicerar mina egna vårtecken här. Som kontrast måste jag naturligtvis börja med de gamla vanliga.

Trevlig läsning!

Välkända vårtecken:

• Snödroppar
• Vårdagjämning
• Krokus
• Vårkänslor
• Tussilago
• Nässelfjärilar
• Semlor
• Säljställ för fröer

Aningen ironiska vårtecken som finns i mitt liv:

• Det luktar metan i fuktiga diken.
• Leran som varit lättspolad från hästbenen de senaste månaderna har fått häftmassa-konsistens.
• Jag kisar mot den strålande solen när jag kliver ur sängen, hackar loss is från vindrutan och kör till jobbet i spöregn på morgonen, dricker förmiddagskaffet utomhus iklädd t-shirt, kör hem i en hagelskur och tar kvällspromenaden i dimma. Det kallas visst aprilväder.
• Alla djur fäller så alla mina kläder har blivit äkta pälskläder.
• Valackerna förvandlas till hormonstinna unghingstar. Det ÄR biologiskt omöjligt, jag vet!
• Söndagsbilagornas förstasidor utlovar viktnedgång inför sommaren om man bara äter enligt den hypermoderna superdieten med det revolutionerande dunderpulvret. Att gå ner 25 kg över en helg är ingen match!
• Honkattjä**arna skriker nätterna igenom.
• Hankattjä**arna slåss nätterna igenom.
• Jag ser inte ut genom vindrutan. Än mindre genom köksfönstret.
  

Bitter? Nej, inte det minsta - bara krass och med båda fötterna stadigt förankrade i verkligheten.

Jag får också vårkänslor, jag blir också glad av nässelfjärilen och jag sätter också tussilago i äggkoppar och ställer på köksbordet. Med andra ord; jag är mänsklig!

Detta är vad som blev över när min tröja inte kunde ta emot mer.

Kan djur prata?

Klart att de kan!! Hur skulle de annars kunna kommunicera med varandra?

Frågan är väl snarare om vi människor kan förstå dem när de pratar. Själv både talar och lyssnar jag till djur mest hela dagarna. Här följer en liten tolkning för er som kanske inte är lika vana vid att förstå vad de säger när de talar till er.

Se och lär, vänner!

Jag sitter lite tight till just nu, vänta ett ögonblick är du söt.

Nej, jag gör inget särskilt, sitter och tar det lugnt bara.

Jag är lite trött. Kan du titta förbi imorgon istället?

Jag är trött i benen. Kan du bära mig en stund?

Det är för dåligt betalt. Ring en annan modell!

Nja, sådär. Inte särskilt lättväckt egentligen.

Återvinning

Man kan använda många uttjänta prylar till att göra något nytt av. Därför förvånar det mig att inte fler lämnar det som går till återvinning. Numera kan man ju lämna även mjukplast till återvinningsstationerna som står uppställda utanför bl.a. större dagligvarubutiker. Jag hoppas i alla fall att det finns sådana stationer i de flesta kommuner, det borde det ju göra!

Min återvinningshörna

Kanske kan det vara så att folk i allmänhet inte bara är lata, som många miljöfanatiker tycks tro, utan att bristen på återvinning beror på att människorna som förväntas lämna prylar till återvinning inte vet vad som händer med prylarna eller vad de kan förvandlas till. Jag som tänkt kasta mig med huvudet före in i miljöpolitiken anser mig vara skyldig att berätta detta. Det är för övrigt som politiker jag har anmält mitt intresse enligt förrförra inlägget. Nedan följer (i vanlig ordning) en lista. Den berättar en del om vad gamla prylar kan förvandlas till och på så sätt komma till nytta en gång till.

• Hårdplast kan bli stallinredning
• Man gör frostfritt utomhus-motionsunderlag av fönsterlister
• Man gör värmeljushållare av flygplan
• Stolar tillverkas av IKEA kassar
• Möbelfyllning görs av hyvelspån
• Lera blir kattsand
• Hästskor görs av hästskor
• Biogas tillverkas av matrester
• Stålindustriavfall blir målarfärg
• Visitkort kan tillverkas av tidningspapper
• Isolering görs av glasflaskor
• Eldningspellets görs av sly
• Fleecetyg tillverkas av PET-flaskor

Listan kan uppenbarligen göras i princip hur lång som helst - har du fler konkreta exempel får du gärna lämna kommentarer om dem!

Nu menar jag inte att du ska lämna ditt flygplan utanför ICA eller att du själv ska blanda rödfärg till ladugården av metallspån du hittat i garaget. Jag vill bara be dig att prova att lämna den tomma sköljmedelsflaskan och äggkartongen till återvinning. Om du tycker att det är fruktansvärt jobbigt eller på annat sätt inte är genomförbart behöver du ju inte prova det igen. Tycker du däremot att det fungerar smidigt och inte är direkt överansträngande kan du ju göra det fler gånger och då ta med fler saker som går att återvinna.

Det är allt jag ber om idag. Tack för ordet!

Bioenergi vs kärnkraft

Jag hörde på radion imorse att Naturskyddsföreningen (via intervju- och undersökningsföretaget Synovate/Temo) har frågat det svenska folket vad de anser om energiutvecklingen i Sverige. Frågan var: "Om samhället skulle investera 20 miljarder vad anser du då att man bör satsa på i första hand?" Svaren är minst sagt talande!

63 procent vill satsa på förnybar energi som vind- sol- och bioenergi. 15 procent vill ersätta gamla kärnkraftverk med nya.

Folkomröstningen som en gång visade att det svenska folket ville avveckla kärnkraften, varvid man också tog ett politiskt beslut om att så skulle ske, visar sig nu ändå vara aktuell. Det har ju den senaste tiden i medierna påvisats att kärnkraften skulle vara populär, troligen mest beroende på att den är så ren (mindre utsläpp av koldioxid och kolväten). Senast för ett par veckor sedan hörde jag att 51% av svenska folket skulle vilja ka kärnkraften kvar (eller var det vidareutveckla?)

Jag tycker att Naturskyddsföreningens fråga är klar och tydlig. Visserligen vet jag inte hur de andra opinionsmätningarnas frågor har varit utformade så jag ska inte säga säkert, men 51% "vill ha kvar" mot 63% "vill satsa på förnybar energi" går inte att få ihop i samma statisktik. Inte i min värld i alla fall!

Det klaraste och tydligaste i Naturskyddsföreningens fråga är ju "om samhället skulle investera..." Det är ju så det är och det är det som ska ske! Samhället ska ju investera! Motsatsen vore om samhället skulle skita i alltihop och låta invånarna i Sverige ägna sig åt energipolitisk anarki. (Efter någon vecka skulle alla bilar stanna, t.ex. Huvvaligen - hoppas att man inte väljer det alternativet!)

Jag röstar på folkets vilja! Låt de olika energialternativen konkurrera på lika villkor. Låt folket få möjlighet att välja hur deras el ska produceras. Den som lever får se om kärnkraften självdör eller inte.

Nu är det gjort!

Jag har anmält mitt intresse!
Hoppas att det blir en rolig och utvecklande resa.
Jag tror det...

Gör en skillnad, du också!

Miljöpolitiker?

En helt vanlig lördag:

Jag går upp ur sängen och tittar ut genom fönstret, det blåser. Visst hade jag kunnat tänka mig ett vindkraftverk på utsidan! Hmm.. Måste ringa han på raksträckan som har ett litet ett hemma på gården. Det kanske kan ge mig hushållsel i alla fall? Undrar vad det kostar.

In på toaletten. Svanenmärkt toapapper, det känns bra.

Skruvar ner golvvärmen lite, det är ju varmare idag. Skulle vilja ha så'n där vattenburen golvvärme som tar värmen från varmvattnet som kommer från diskmaskinen och varmvattnet som rinner ner i köksavloppet. Om jag bygger hus någon gång så ska jag ha så'n!

Husbygge förresten. Maria pratar ofta om passivhus, det finns visst de som t.o.m. producerar energi. Hur många solceller får man plats med på ett tak och hur mycket energi kan de ge? Trädgårdslampor drivs ju av solceller. Hur svårt kan det va'?

Slår på kaffe, häller det i termos när det är klart och stänger av kaffebryggaren.

Gör omelett på ägg från en kunds höns. Jag fick äggen när jag var hos henne och jobbade i förra veckan. Riktig grädde har jag också. Från Wapnö, för den grädden åker inte lastbil från korna till mejeriet utan bara från mejeriet till butiken.

När jag har ätit tar jag med mig alla återvinningsbara förpackningar från den gångna veckan och packar in i min miljöbil. Tar med flaskorna också.

Jag passerar återvinningsstationen och lämpar av det jag nyss packat in.

Släpper gasen i alla nedförsbackar och färddatorn visar "momentan bränsleförbrukning: 0,0 liter per mil". Det är lika roligt varenda gång! När jag fyller år ska jag önska mig en eco-driving-kurs.

Jag svänger in på Granngården och köper en 15 kg stor förpackning med hundmat producerad i Varberg - drygt nio mil härifrån. Passar på att köpa lite b-vitaminer också, så slipper jag åka och göra det på måndag.

På vägen hem pantar och handlar jag i svanenmärkta City Gross-butiken. Mest storpack och refill, faktiskt. De små förpackningarna är ändå dyrare per kg räknat.

Jag åker vidare hem. Sedan ska bilen inte rulla mer för idag.

Kaffet i termosen är fortfarande varmt och jag njuter det med Wapnö-grädde i.

Om en stund ska jag torka golven. Med såpa. Men först ska jag fundera mer på det där med att bli miljöpolitiker.

Vuxenpoäng - igen

Jag har hittat det som ändå bevisar att jag är vuxen, åtminstone i ålder räknat.

Jag fyllde nyss i ett frågeformulär på nätet och det var då jag upptäckte det. Jag inför härmed definitionen för att vara vuxen: det innebär att man måste bläddra för att nå sitt födelseår i en rull-list.

Tackar, det var allt för idag.

Vuxenpoäng

Ett poäng per ja, hur vuxen är du?

1. Tar du ut soporna innan påsen är överfull?
2. Betalar du räkningarna i god tid innan den sista i varje månad?
3. Har du alltid bröd och mjölk hemma?
4. Tvättar du innan det fattas kläder i garderoben?
5. Äger du startkablar?
6. Lämnar du in deklarationen senast dagen innan deadline?
7. Vet du vad det stod i ditt senaste orangea kuvert?
8. Får du alltid med dig jobbnycklarna hemifrån?
9. Har du alltid mynt i bilen till parkering?
10. Hänger du undan alla vinterkläder innan första juni?
11. Putsar du dina skor minst en gång i månaden?
12. Veckohandlar du?
13. Ekonomiplanerar du för inköp av vinterdäck?

Jag är inte så vuxen. Det är dåligt för min image.

Mediabrus

Informationen som susar genom våra medier tenderar att vilja sälja lösnummer. Så har det nog alltid varit. Människor i allmänhet och kvinnor i synnerhet tycks bli lockade av löpsedlar med skandalös information. Det är bra för journalisternas yrkessituation.

Om skandalösa rubriker är bra eller dåligt för huvudpersonen i frågan är olika från fall till fall. Det kan ju t.ex. vara bra för en mediakåt nykändis om kvällstidningarna säljer sina fredagsbilagor i överflöd med löpsedeln "Xxxx kysste två män på samma gala". Om meningen med livet för den mediakåta nykändisen är att bli mer känd så är det ju bra med all form av publicitet. Visserligen brukar de människor vars livs mening går ut på detta hitta en ny, meningsfullare mening med livet efter ett antal månader, men under tiden ger de många nöjesjournalister något att försörja sig på. Det är bra för Sveriges ekonomi och Mikael Bindefeldt.

Om man bortser från om en viss publicitet är bra eller dålig för huvudpersonen i frågan och istället försöker att se saken genom journalisternas ögon, kan det bli ganska roligt! Man brukar säga att "hund bet man" inte är någon nyhet. En nyhet är det först när man kan skriva "man bet hund".

Olika journalister har olika intressen men vill säkert alla ha ett scoop inom sitt område. Jag serverar därför några rubriker, vilka kommer att kunna ge journalisterna mycket bra artiklar. Det är upp till varje journalist att fylla artikeln med relevant information, jag serverar som sagt bara rubriken!

• Ny vetenskaplig studie visar att brunetter har roligare!
• Nya grenar i Paralympics: rullstolssimning och skidskytte för blinda.
• Ingenting hände på Bindefeldts fest.
• US-dollarn ner: två dollar för en krona.
• OS-silvermedaljören Rolf-Göran Bengtsson satsar på medalj igen, nu i basket.
• USA vill bli Irakisk koloni.
• Miljöbil drivs av vindpropeller på taket.
• Bestående fred i mellanöstern.
• Upp-pumpningsbara luftbröst ger roligare efterfester.
• Inflationen har aldrig funnits, pengarna sitter på gömt konto.
• Frisk Zlatan på bänken elva matcher i rad.
• Alla tycker att rätt låt vann.
• Försäkringsbolagets vd har 22.000 i månadslön.

Förslag till kostnadseffektivitet, SEB!

Utan att vara särskilt insatt i ärendet vill jag bara få berätta hur jag tänker.

Det går dåligt för SEB och aktievärdet sjunker. Därför beslutar SEB att inte ge aktieägarna någon utdelning. Samtidigt tvingar kraven för att få vara med i det statliga bankstödsprogrammet SEB att avskaffa bonusar till ledare i banken. SEB höjer då den fasta lönen till sina högsta ledare som "kompensation för den uteblivna bonusen".

Jag fattar inte riktigt hur det här går ihop. Om banken går dåligt får väl den som har en provisions- eller bonusbaserad lön inte mer än sin grundlön? Hade samma person gjort ett bättre jobb så hade ju banken gått bättre och då hade bonusen betalats ut. Trots det ska man alltså kompensera för utebliven bonus. Ska ledarna i ett företag som går dåligt ha höjda löner som kompensation för att de gör ett otillräckligt jobb?

Jag har också hört motargumentet om att de nya lönerna innebär en faktisk sänkning av lönen. Jag tycker ändå att det verkar konstigt - banken gick ju dåligt redan innan löneförändringen blev aktuell. Fick ledarna ut bonus då också? I så fall kan väl bonusen knappast kallas bonus, eftersom den verkar ha betalats ut oavsett om verksamheten gått bra eller dåligt. Hur dåligt måste verksamheten egentligen gå för att man ska få ut enbart sin grundlön, funderar jag... Jag vet inte vad alla andra tycker, men jag tycker att det verkar ganska bakvänt.

Så här i besparingstider vill jag komma med ett blygsamt förslag till andra företag (eller banker) som kanske kommer att drabbas av liknande situationer, oavsett om påtryckningar från statliga regler tvingar organisationen att se över sina kostnader eller inte:

Löner är ju den största kostnaden för nästan alla verksamheter i Sverige idag. Om en redan hög lön inte räcker som motivation för att få företagets ledare att få ordning på ekonomin kan man fundera på två sätt. Antingen konstaterar man att ledaren har otillräcklig kompetens och byter därför ut ledaren eller utbildar henne/honom. Eller så kan man prova om samma lön räcker till för att motivera någon annan! Enligt siffror som jag hämtat på aftonbladets hemsida (och därefter räknat "baklänges" på enligt uppgifterna i artikeln) hade SEB:s vd Annika Falkengren en årslön på mellan 2,8 miljoner och 17,5 miljoner kronor innan löneförhöjningen. Jag är själv inte ekonom och besitter inte kompetensen för att sköta hennes jobb, men det finns det säkert andra som gör. Någon av dem skulle nog kunna tänka sig att ta sig an hennes jobb för den lönen. (Nu kanske du har märkt att jag är positivt inställd till rotation på arbetsplatser?)

Det hade kanske lönat sig för SEB att utlysa tjänsten som vd redan när man såg att siffrorna började peka nedåt. På arbetsförmedlingen till exempel. Den lär ju vara välbesökt nu när både Volvo och Saab verkar gå på knäna i bottenlös kvicksand.

Det är bara ett blygsamt förslag.

Gömslen

Kan man gömma sig bakom en stor organisation? Bevisligen, ja.

Tänk så här: Skandiaaffärens huvudpersoner ville förmodligen tillskansa sig fördelar av något slag. Varför skulle de annars ha gjort som de gjorde, förresten? De kan ju ha blivit hotade till det förstås, vad vet jag? Hur som helst, ingen minns längre namnen på huvudpersonerna. Desto fler minns att det handlade om svindlande summor, falska fakturor, köpta förstahandskontrakt på lägenheter, skumma affärer mellan moder- och dotterbolag och lite annat smått och gott. I minnet fastnar organistionens namn och den hemska handlingen: Skandia + bedrägerier.

Det var på ungefär samma sätt med arbetslägrena och förintelsen under andra världskriget. Hur många vet vilka som deltog i Wannseekonferensen, där hela upplägget av den kommande förintelsen planerades? Hur många vet att en del av dagens tyska tåg fortfarande rullar på räls som släpats på plats för hand av dessa arma människor? Alla vet att människorna misshandlades, att de fick slita hårt utan mat och att de dödades systematiskt när de inte längre kunde arbeta. Få vet namnen på de som egentligen beordrat dessa handlingar, alla har hört talas om (och de flesta tycker illa om) Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei med Hitler i spetsen. I minnet fastnar organisationens namn och den hemska handlingen: Nazityskland + folkmord.

Alltså: om jag vill göra något jättehemskt så kan jag leta reda på en gigantisk organisation, sylta in mig ordentligt i densamma och sedan utföra min fruktansvärda handling i dess namn.

Låt säga att en man vill förgripa sig på sin sambos nioåriga dotter. Han gör det och hon blir gravid. Med tvillingar.

Minns väl att det var han som förgrep sig på henne, inte tvärtom!

Flickans läkare rekommenderar abort. Flickans outvecklade kropp kommer inte att klara varken graviditet eller förlossning - det skulle innebära en fara för hennes liv. Flickan är katolik. Katoliker får inte göra abort eftersom katoliker värnar om allt mänskligt liv, även det ofödda. Att läkaren, som också är katolik, bedömer en graviditet vara livsfarlig för flickan själv har tydligen ingen betydelse. Flickan och hennes mamma tycker att det är värt att bli bannlysta av katolska kyrkan. Så även läkaren som ska utföra aborten. Jag kan tycka att flickan har en fin support här! Att för all framtid bli utesluten ur sitt trossamfund genom att göra något förbjudet för att hjälpa ett barn är en stark och vacker handling som läkaren gör.

Flickans styvfar, som alltså kunde ha blivit far till tvillingarna, åläggs ingen särskild skuld. Han har nämligen inte gjort något större fel. Han har bara våldtagit ett barn.

Vad tror ni jag kommer att minnas av detta? Rätt gissat - nämligen: Katolska kyrkan + våldtäkt av barn är bättre än abort.

Välkommen till katolska kyrkan med påven i spetsen år 2009!

Ha! Jag visste det!

Då och då får jag för mig att göra en "quiz" på Facebook. Av någon anledning tycker jag ibland att det verkar lockande att få veta vilket yrke jag har bäst egenskaper för, vilken seriefigur jag till sättet är mest lik eller hur gammal jag "egentligen" är. För visst vore det väl roligt att veta att min personlighet passar bäst för att vara antikvariatssekreterare (jag som har valt att jobba med människor), att jag till sättet är mest lik Nalle Puhs kompis Nasse (jag som i yrket måste våga stå fast vid det jag har sagt) och att jag "egentligen" är 106 år gammal (det passar ju bra eftersom medelåldern på de jag jobbar med är ca 20 år och de känner nog mycket samhörighet med en 106-åring).

När jag har gjort dessa små quizzes (eller hur bygger man ett plural-ord av quiz?) blir jag mest bara irriterad över att ha ödslat fem minuter på något som visade sig vara helt meningslöst. Som regel får man ju ändå ett helt absurt svar. Som regel, ja. Enligt begreppet "undantaget som bekräftar regeln" kan man utläsa att det krävs ett undantag för att en regel ska kunna anses vara bekräftad.

Jag har hittat det bekräftande undantaget bland alla dessa små söta (läs förbannade) tester! Testet heter "Vilken svensk är du?" och mitt resultat finns publicerat här nedanför. Jag är stolt över mig själv, för precis så självständig och uppfinningsrik vill jag vara och precis så simpelt vill jag se på problemen i min omvärld.

Nu
måste
jag
enligt
gällande
regler
för
mailkonversationer
och
annat
av
liknande
slag
skapa
många
rader
som
innehåller
så
lite
information
som
möjligt
eftersom
det
tydligen
ska
tvinga
er
läsare
att
scrolla
ner
jättemycket
innan
ni
får
ta
del
av
mitt
resultat.
Detta
ska
tydligen
göra
folk
som
läser
på
webben
mer
nyfikna
och
intresserade.

Varsågoda; jag är svensken...

Ursäkta mig och äntligen svanskappa

Jag inleder med att be alla läsare som saknar hästintresse om ursäkt. Vet du inte vem Torbjörn Lundström är eller vad TR, bogblad och lokaltävling innebär så kan du sluta läsa här och titta in en annan dag istället. Välkommen åter!

I hästvärlden finns det ganska många så kallade sanningar som sällan blivit ifrågasatta. Många av dessa sanningar finns i TR. Bland årets nya regler finns skrivet att man får använda svanskappa på dressyrtävling för stor häst. Äntligen! Vad som kan tyckas konstigt i sammanhanget är att man får använda det bara på inbjudnings- och lokaltävling. Jag funderar lite på varför, men är innerligt tacksam för att man äntligen har reviderat reglerna kring just svanskappa.

För ett tag sedan läste jag en mindre debattartikel om det raka tränsbettets vara eller icke var på tävling. Någon från förbundet svarade på Torbjörn Lundströms frågor, bl. a. om varför man inte får tävla dressyr på rakt bett. Svaret var bland det mest patetiska jag någonsin ödslat tid på att läsa. Något i stil med 'vi kan bara rekommendera användning av bett som är dokumenterat bra för hästen och det finns en gammal kultur kring ridande på delade bett'. Jag undrar sedan när kulturen kring användande av vissa bettyper förändrar hästens munkonstruktion. Jag föreslår inte att man förbjuder delade bett, bara att man låter hästarna ha något de trivs med i truten när de ska utföra sitt arbete.

Många av de regler som finns i TR - då särskilt TR II (dressyr) - verkar vara baserade på att det inte får förekomma orättvisa, vilket jag tycker verkar mycket märkligt eftersom dressyr är en bedömningssport!

Genast ser jag mig naturligtvis tvungen att göra en lista över bestämmelser. En gång för alla ska jag också förklara varför reglerna ser ut som de gör.

• Enl. mom. 224: Lössvans är förbjudet (eftersom lössvans ger högre poäng i både mellantrav och skänkelvikning är det orättvist)
• Enl. mom. 244: Galopp ska vara tretaktig, välbalanserad, rytmisk och energisk (sorry, alla ni som rider på irländska korsningar och travare - ni får inte vara med eftersom era hästar ofta har en fyrtaktig galopp och då vore allt mycket lättare för er! ...eller hur var det nu igen..?)
• Enl. mom 227: Ryttare får ej mottaga hjälp sedan han startat (inridning vid A), vare sig han begärt det eller ej. (Årets tips till er som vill bli av med en konkurrent - hjälp honom/henne inne på banan så blir konkurrenten utesluten!)
• Enl. mom. 224: All dekoration av häst/ponny med föremål som rosetter, blommor etc är förbjudet. (Detta eftersom alla domare tycker att rosetterna är så fina så de glömmer att titta på de utförda rörelserna.)
• Enl. mom. 224: Dämpande sitsinlägg för ryttare är ej tillåtet. (I så fall hade det ju kunnat vara bekvämt för nervösa, spända förstagångstävlare på lånade ridskolehästar att sitta ner i trav och det vore ju orättvist. Särskilt gentemot alla de rutinerade ryttarna som startar med sina egna hästar i samma klass.)

Sugen på att tävla? Jag också, särskilt dressyr.

Modernisera svenskan?

Folk har i alla tider gnällt över "dagens ungdom".

I dagens samhälle skrivs, tycks och talas ganska mycket om ungdomarnas sätt att använda det svenska språket. Etter värre har det blivit sedan ungdomarna fick tillgång till sms (short message service) och chatt (definieras av google.com som "informal conversation"). I dessa skrivna textformationer tycks vad som helst vara tillåtet. Man kan t.ex. skriva "fika?" och få svaret "a". Den kompletta, utskrivna formen av samma konversation lyder: "vill du fika?", svaret ska tolkas "ja". Begreppet "short message service " talar ju för sig självt och alltså borde "a" vara tillåtet som svar på en fråga. Likaså talar begreppet "informal conversation" för sig självt. Så länge de som deltar i denna informella konversation förstår varandra så behöver ingen annan lägga sig i språkbruket, eller hur?

Jag har många gånger använt uttrycket "om stenåldersbarnen hade gjort precis som deras föräldrar gjorde så hade vi fortfarande levt på stenåldern". Med det menar jag att det i många fall är de unga som driver samhällets utveckling framåt. Kanske är det vi "gamla" (jag är 31) som borde ta efter de unga, friska idéerna och utveckla vårt språk? Jag har valt några meningar ur en aktuell text - den är hämtad från Expressens hemsida. Jag gör ett försök att utveckla vårt språk utifrån ovanstående kriterier. Först följer texten i oförändrat skick, precis så som den stod skriven på expressen.se Jag låter den vara i en annan färg för tydlighetens skull.

De har varit tillsammans i sju år och svenska folket har väntat på en förlovning. Och till slut tog han mod till sig, Daniel Westling från Ockelbo. På en presskonferens på slottet på tisdagen berättade Victoria och Daniel om den magiska stunden.

Så, dags att börja rationalisera! Först tar jag bort alla bokstäver som ändå inte uttalas, alla c som står före k, för de märks ju ändå inte i talat språk och alla stora bokstäver som ju ändå inte gör någon skillnad. Jag tar också bort alla dubbelkonsonanter eftersom man bara uttalar en av dem.

de ha vari tisamans i sju år o svenska folke ha väntat på en fölovning. o ti slut tog han mod til sig, daniel westling från okelbo. på en preskonferens på slotet på tisdan beräta victoria o daniel om den magiska stunden.

Så, det blev ju ganska bra! Jag tror ändå att jag tar och fixar till lite fler saker. Jag byter ut alla bokstäver som inte skrivs som de uttalas. Många, om än inte alla, skiljetecken av olika slag hörs och märks sällan i talat språk, så jag tar bort dem. Jag tar också bort alla prickar och ringar på å, ä och ö eftersom vi ju strävar efter internationell förståelse nu när Sverige är ordförandeland i eu och allt.

dam ha vari tisamans i sju ar a svenska falke ha vantat pa en folavning a ti slut tog han mod til sig daniel westling fran akelbo pa en preskanferans pa slatet pa tisdan berata viktoria a daniel am den magiska stunden

Sådär! Genast blev det ju ännu bättre! Fast det är klart att man alltid kan förbättra det man gör, så det är bäst att jag fortsätter. Hittills har jag snyggat till texten på den dialekt jag har idag, men jag vill ge min personliga touch på det hela. Det är ju ändå jag som skapar detta rationella språk, så någon rätt måste jag väl ha att bestämma vilken dialekt som ska användas?!? Jag väljer min gamla Nyköpingsdialekt, helt enkelt. Slutligen tar jag bort alla mellanslag mellan orden eftersom man ju ändå inte gör pauser mellan orden när man talar. Jag tvingas också skriva en mening per rad eftersom jag ju har tagit bort mellanslagen. Datorerna av idag är helt enkelt inte konstruerade för att kunna hantera den modernaste svenskan.

damhavartisamansiskuarasvanskafalkehavantapaanfolavning
atischlutoanmotisajdanialvaschlingfraakalbo paapraskanferanspaschlatapatisdabarataviktariaadanialamdanmagiskaschtunda

Så! Nu är jag nöjd. Jag funderar på vart man ska vända sig om man vill skapa en debatt om det svenska språket och dess vidareutveckling. Svenska Akademien, kanske? Naturligtvis är jag beredd på ett visst motstånd. Det får man räkna med när man vill ändra på invanda och icke ifrågasatta tankemönster. Se bara på den oerhört långsamma utveckling vi har i Sverige idag när det gäller vindkraft! Det ska jag förresten ta upp vid ett senare tillfälle.

Kvinnor och män pratar

Kvinnor tycks vilja prata OM varandra snarare än MED varandra. Detta kan verka märkligt eftersom de kallar varandra för vänner och jag har i alla fall alltid trott att man vill prata med sina vänner. Jag kan ha misstagit mig.

Kvinnors förmåga att berätta en sak vidare:

Kvinna 1 till kvinna 2: Sofie såg glad ut idag!
Kvinna 2 till kvinna 3: Det verkar som att Sofie är kär.
Kvinna 3 till kvinna 4: Jag tror att Sofie har träffat någon ny!
Kvinna 4 till kvinna 5: Jag har hört att Sofie snart ska bli sambo.
Kvinna 5 till kvinna 6: Sofie och hennes nya kille ska redan ha barn!
Kvinna 6 till Sofie: Grattis!! Vad ska barnet heta?

Män tycks vilja prata MED varandra. Detta verkar vara i sin ordning, eftersom de är vänner. Det stämmer med min teori om att man rimligtvis borde vilja prata med sina vänner.

Mäns förmåga att berätta en sak vidare:

Man 1 till man 2: Olle såg glad ut idag!
Man 2 till Olle: Du ser glad ut idag!

Har jag gjort en fascinerande och revolutionerande upptäckt eller är ovanstående fenomen välbekant?

Utmaning stavas med U

Ja, så har jag fått en utmaning till. Tävlingsmänniska som jag är antar jag den ju... Den kommer från Jennie "Det är lätt att bära ett tomt huvud högt" Larsson.
Regler: Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, man får inte hitta på ord eller ljuga! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma bokstav som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar mer än på första frågan. Lycka till!

1. Vad heter du: Ulle. Nåja, Ulrika då då....
2. Ett ord på fyra bokstäver: Utan
3. Flicknamn: Ursula
4. Pojknamn: Urban
5. Yrke: Underskötare/undersköterska
6. Färg: Underlagsfärg
7. Klädesplagg: Underbyxor
8. Mat: Utbakad pizza
9. Sak i badrummet: Underlagskräm
10. Plats/stad: Ulricehamn
11. En orsak att vara sen: Utan min hjälp hade han aldrig hunnit få frun till BB i tid!
12. Något man skriker: Uuuuur väääägen!
13. Film: Utvandrarna
14. Något man dricker: Utländskt vin
15. Band: U2
16. Djur: Undulat
17. Gatunamn: Utmarksvägen
18. Bil: UAZ (Rysk tillverkare som bygger jeepar.)
19. Sång: Underbara uppblåsbara Barbara
20. Aktivitet med mer än en deltagare: Urbanisering


Åååh, det här var ju skitenkelt, jag tror jag gör det en gång till med efternamnet..

1. Vad heter du: Östmark
2. Ett ord på fyra bokstäver: Över
3. Flicknamn: Özlem - 152 kvinnor i Sverige har detta namn enligt namnarkivet
4. Pojknamn: Östen
5. Yrke: Överbefälhavare
6. Färg: Överbliven Falu rödfärg
7. Klädesplagg: Öljett-bh
8. Mat: Öronvax (ett godis som gick att köpa i början av nittiotalet - finns det fortfarande?)
9. Sak i badrummet: Ögonskugga
10. Plats/stad: Örnsköldsvik
11. En orsak att vara sen: Öööööööööh? Sen? Jag?!?
12. Något man skriker: Örn!! Kolla, kolla, en riktig örn!
13. Film: Öster om Eden (visst finns det en film som heter så? Eller var det en musikal? Opera? Bok?)
14. Något man dricker: Överblivet vin
15. Band: Öö (se beviset här)
16. Djur: Östlandshäst
17. Gatunamn: Östra Gatan
18. Bil: Östeuropeisk miljöbov (vem f-n skulle hitta på ett bilnamn på ö om det ska säljas internationellt? Sverige kan inte ens hålla sitt eget Saab på fötter, och Saab går att uttala även på andra språk!)
19. Sång: Överallt i mina drömmar (Flamingokvintetten)
20. Aktivitet med mer än en deltagare: Önskedrömmande under Erik Segerstedts spelningar.

Sådär!
Anta utmaningen, den som kan, vågar och vill...

Jag är!

En utmaning, har jag lärt mig, är när bloggare ger saker/inlägg vidare till varandra och ber mottagaren att skriva likadant eller på samma tema. Jag hade ingen aning om att bloggeri kunde fungera på detta sätt, men jag tar mig naturligtvis an en utmaning! Den kommer från min högproduktiva, supereffektiva svägerska som illustrerar och skriver bloggen Så vitt jag kan se.

Sådär, då ska jag börja producera sanningar om mig själv:

Jag är krass, rationell och kanske lite väl lång för att vara kvinna?

Jag gillar att få använda hjärnan och att smutsa ner mig med trädgårdsarbete.

Jag äter majonnäs nästan varje dag.

Jag säger ja till mannen jag en dag kommer att gifta mig med.

Jag ger mig sällan in i diskussioner om gardinuppsättningar och material i dukar.

Jag är duktig på att förklara svåra saker på ett enkelt sätt och att lösa matematiska problem.

Jag stör mig på människor som identifierar sig själva enbart genom sina yrkesmässiga prestationer och som dessutom förväntar sig att alla andra ska värdera sig själva på samma sätt.
Jag läser Illustrerad Vetenskap, Kungälvsposten, Legatus Mensae och mjölkpaketens baksidor för nöjes skull, armens ridinstruktion för det ena arbetets skull och nästan allt för det andra arbetets skull.

Jag är vackrast när jag betraktas genom en god väns ögon. Då syns inga skavanker.

Jag skrattar varje dag, oftast åt enkla ting.

Jag är en typisk och fullständigt obotlig tidsoptimist.

Jag har aldrig haft sex utan känslor.

Jag är lycklig. Ja, det är jag!

Jag trivs inte i insnöade, tunnelseende människors sällskap och i blöta skor

Jag är dålig på att knipa igen min stora trut när det egentligen vore det mest taktiska alternativet att hålla inne med mina åsikter.

Jag är rädd för trafiken på vägarna i Sverige under julhelgen. Om alla vore lika rädda som jag skulle nog många liv sparas varje år.

Jag älskar livet självt, Mamma och Tvillingbrodern, Systern jag lärde känna för ett par år sedan, Pappa (vi kanske ses en dag, Pappa-Lasse!). Tilläggas skall med största tydlighet att jag älskar livet och ovan nämnda personer BETYDLIGT MER än vad katter enligt reklamen älskar Whiskas. "Älska" har tyvärr blivit ett missbrukat ord.

Jag uppskattar jordnära människor som ser klart och inte stirrar sig blinda på yttre egenskaper.

Jag tror på framtiden, samarbete och ren, äkta, bottenlös kärlek.

Skratta åt mig, förvånas över mig, tyck synd om mig eller sluta bara att höra av er om ni vill. Detta är i alla fall jag.

Att ha hund...

...är bra när man....

• har tappat ett rått ägg på golvet
• behöver bli ihågkommen efter en släktträff med ett hundratal deltagare (numera är min identitet i släkten "hon med hundvalpen", inte längre "Ulle, Lasses dotter")
• inte känner lukten av kantareller själv
• vill ha en grop i trädgården att plantera i
• behöver få rabatt på bilverkstaden (funkar det bara om man är blond, förresten?)
• behöver uppgradera sin flirtfaktor
• inte vaknar av brandrök
• inte hittar sina saker utan hjälp av en nos
• glömmer att låsa ytterdörren på natten

...och när man...

• vill gå ut och leka i snön i 25 minusgrader
• ändå aldrig tar sovmorgon
• känner för att lägga några tusenlappar på veterinärens jourtid
• vill ha en grop i en blomkruka i vardagsrummet
• tycker om att dammsuga upp blyertspennmolekyler utspridda över 50 kvm
• har behov av att kasta samma boll åt samma håll igen och igen och igen och igen.....

Rivningstomter

Visst trivs jag nästan överallt och i de flesta situationer i mitt liv - jag har ju sett till att forma mitt liv så.

Men. Det finns platser och situationer där jag inte trivs.

Här trivs jag inte:

• I telefonkö
• När jag är hungrig
• I väntsalen på vårdcentralen
• I vågrätt hagel
• I Göteborgstrafiken en vardagseftermiddag klockan 16.30
• På en hård stol i många timmar